”Underhåll är en förutsättning för innovation, konkurrenskraft och hållbar utveckling”

Svensk industri står inför stora förändringar. Ny teknik, ökad effektivitet och en snabb omställning ställer nya krav, inte minst på underhållet. Men Sverige har ett starkt utgångsläge menar Anders Skoogh, professor inom underhållsutveckling på Chalmers.

• Svenskt underhåll har en stark position internationellt. Vi är ett industritungt land med lång erfarenhet från till exempel verkstads- och fordonsindustrin. Det har gett oss ett arv där vi är duktiga på att underhålla och utveckla våra anläggningar, säger Anders.

Han pekar också på en kultur av framåtlutade ledare och ingenjörer, och en förmåga att ta till sig ny teknik.

• Vi är snabba på att applicera digitalisering. Det gör att våra industriföretag ofta kan dra nytta av nya lösningar tidigt.

Ny teknik kräver nya arbetssätt - och mer samverkan

De kommande åren ser Anders flera trender. AI förstås, som nu blir ett konkret verktyg i vardagen.

• Nu handlar det om att AI ska skapa affärsnytta. Vi kommer att arbeta mer effektivt, vissa roller förändras och vi får nya sätt att organisera arbetet, säger han.

Inom underhåll innebär det bland annat bättre möjligheter att förutse problem innan de uppstår. Anders menar att prediktivt underhåll kommer att bli ännu vassare när vi med större precision kan säga när och hur vi behöver agera för att produktionen ska kunna fortgå. Samtidigt lyfter han en avgörande grundförutsättning:

• Allt börjar med data. Har du inte koll på din datakvalitet spelar det ingen roll hur avancerade verktyg du har.

Även nya industrisatsningar, som exempelvis batteriproduktion, skapar nya behov.

• Vi behöver tillsammans i svensk industri lära oss hur man underhåller nya helt banbrytande tekniker inom produktion. Det finns inga färdiga facit, vi behöver bygga kunskap längs vägen.

Här spelar samverkan en viktig roll, inte minst mellan företag, akademi och forskningsprojekt.

• Många företag (särskilt mindre) vet inte alltid var de ska börja. Genom att delta i samarbeten och konsortier kan man lära av andra och få en väg in i den nya tekniken utan att behöva ta hela risken själv, säger Anders

Från kostnad till strategisk resurs

Trots underhållets betydelse har det länge haft svårt att ta plats i ledningsrummen. Anders tror att en förklaring är att trots att alla vet att underhåll påverkar affären så är det svårt att visa värdet eftersom vinsten ofta kommer först längre fram. Lite som när man servar bilen i tid. För att stärka underhållets roll menar han därför att det krävs mer än underhållskunskap.

• Det handlar också om affärsmässighet. Att kunna visa på siffror och argumentera för vilken effekt underhåll faktiskt har. Det är en kompetens vi behöver utveckla.

Och apropå kompetens, vad ser Anders för kompetensbehov inom underhåll i framtiden?

• Teknikutvecklingen går väldigt fort just nu och när digitalisering och automation ökar förändras också kompetensbehoven. Det är svårt att förutspå exakt vilka roller som behövs, men en sak är säker: domänkunskapen inom underhåll är fortsatt avgörande.

En bransch med framtiden för sig

Trots snabba förändringar ser Anders positivt på framtiden.

• Jag är teknikoptimist. Sverige har en stark industriell tradition och vi har lyckats ställa om tidigare. Vi har en hög digital mognad och en vana att samarbeta.

Han lyfter också fram nya områden där underhåll får ökad betydelse, inte minst kopplat till försvar och så kallad dual-use-teknik.

• Underhållsbranschen kommer spela en viktig roll i flera av de stora samhällsomställningarna framåt.

Och kanske är det just där som branschens verkliga styrka ligger.

• Underhåll är inte bara något som "ska fungera". Det är en förutsättning för innovation, konkurrenskraft och hållbar utveckling, avslutar Anders.