Lär känna din utrustning

30.09.2020

I filmen "Le Mans 66" berättar den legendariske racerföraren Ken Miles för sin son att "om man pressar en maskin till max och förväntar sig att den ska hålla så måste man veta vad den klarar."

Om detta är citerat historiskt korrekt eller inte vet jag inte, men jag fastnade för tankesättet. Inte att pressa en utrustning till max utan insikten om vad den klarar av utan att haverera.

För att undvika haverier krävs en god kännedom om denna gräns, vilket i sin tur förutsätter att föraren, en operatör har både känsla och kompetens för att köra sin utrustning på rätt sätt.

En av de viktigaste komponenterna i strävan att nå en hög driftsäkerhet är att hitta dessa operatörer och ge dem de rätt verktygen samt utbilda dem så att de kan utföra sina uppgifter så bra som möjligt.

Förutsättningar för ökad driftsäkerhet

Antalet stopp och störningar samt längden på dem har stor inverkan på funktionssäkerheten och genom att undvika dem så ökar såklart driftsäkerheten.

En annan viktig faktor är underhållsmässigheten, d.v.s. hur lång tid ett underhållsarbete tar. Den påverkas av bland annat av underhållspersonalens kompetens och utrustningens konstruktion.

Den tredje faktorn som också påverkar driftsäkerheten är underhållssäkerheten, det vill säga förmågan att få fram resurser som personal och reservdelar i rätt tid.

Produktions- och underhållspersonalen måste även ha en grundläggande maskinkännedom för att utföra sitt arbete på rätt sätt. Det är även en förutsättning för att kunna förlänga utrustningens livslängd.

Fokusera på rätt saker

Den som lär känna sin utrustning och har god kunskap om både hur den fungerar och reagerar på olika typer av påfrestningar kommer sannolikt veta om ett haveri är nära förestående.

Den japanske professorn Hajime Yamashina, som har hjälpt många företag runt om i världen att införa WCM, World Class Manufacturing, har sagt att "det är inte utrustningen som går sönder, det är komponenterna."

Detta synsätt har tyvärr inte slagit igenom fullt ut inom svensk industri, det finns fortfarande de som fokuserar på att underhålla utrustningar med många fel snarare än att åtgärda de komponenter som går sönder ofta.

Detta är särskilt viktigt att ta med sig när man gör sin grundorsaksanalys för att undvika framtida haverier. Då gäller det att kunna fokusera på rätt saker och hitta de olika delarna som påverkar helheten.

Den svaga länken

Utmaningen är att ha denna förmåga, att både kunna se helheten samtidigt som de ingående delarna. För att vinna Le Mans krävs det att utrustningen har både rätt konstruktion, en kraftfull motor och komponenter som klarar hårda påfrestningar.

Det är alltid den svagaste länken som brister, vilket kan medföra katastrofala konsekvenser. För Ford var det bromsarna, vilket troligen ledde till att föraren Ken Miles omkom i samband med ett träningslopp efter Le Mans 66, men det blev dock aldrig bekräftat.

Något som däremot blev bekräftat var att olyckan med rymdfärjan Challenger 1986 i första hand berodde på att ett antal o-ringar inte höll tätt på grund av det kalla vädret i samband med uppskjutningen.

Att NASA valde att inte skjuta upp starten, trots att de blev informerade om detta, var ett misstag som ledde till att de sju besättningsmedlemmarna omkom.

Så även om vi har tillgång till alla fakta är det ändå inte säkert att vi fattar rätt beslut.

Torsten Ekström
Vd för Svenskt Underhåll AB och European Expert in Maintenance Management