“Certifieringen gav mig både trygghet och nya insikter” – Cecilia Tylstedt, LKAB:s underhållschef om EFNMS processen och framtidens kompetensbehov

I början av oktober genomfördes årets EFNMS‑certifieringar – en viktig markering för att stärka kompetensen inom svenskt underhåll. Deltagare från flera branscher prövades mot europeiska standarder för kunskap och färdighet inom underhåll och driftsäkerhet. Certifieringen är en oberoende och strukturerad process som säkerställer att yrkesverksamma uppfyller fastställda krav och kan omsätta kunskap i praktiken.

En av deltagarna var Cecilia Tylstedt som är LKAB:s underhållschef, som delar med sig av sina erfarenheter från certifieringsdagen, hur processen stärker hennes arbete och vilka kompetenser hon ser som avgörande för framtidens underhållsverksamhet.

"Dagen var välplanerad och gav utrymme för reflektion."

"Själva certifieringsdagen upplevde jag som mycket välplanerad och trevlig. Det fanns gott om tid för nätverkande och erfarenhetsutbyte under pauserna, vilket jag uppskattade. Det var särskilt värdefullt att kunna diskutera tentamensfrågor och reflektera tillsammans med de andra deltagarna."

Upplägget gjorde det enkelt att hålla fokus genom hela processen.

"Tentamen var tydligt strukturerad, och det var enkelt att planera sin tid mellan de olika blocken. Jag var också mycket tacksam för de regelbundna pauserna varje timme – de bidrog till att jag kunde hålla energi och koncentration uppe under hela dagen."

"Certifieringen stärker både min roll och vår organisation"

För Cecilia är certifieringen mer än ett personligt kvitto – den är en strategisk förstärkning av LKAB:s underhållsarbete.

"Certifieringen stärker min kompetens och ger mig ökad trovärdighet i rollen som underhållschef. Den har också gjort mig tryggare i mina bedömningar och gett mig större självförtroende i underhållsrelaterade frågor."

Hon ser också certifieringen som ett sätt att inspirera sitt team.

"Genom att själv genomgå certifieringen hoppas jag kunna inspirera fler medarbetare att göra detsamma. På så sätt kan vi tillsammans höja vår kompetensnivå, skapa ett gemensamt språk och säkerställa att vi arbetar utifrån en internationellt etablerad standard," berättar Cecilia.

"Underhåll borde vara en självklar del av ingenjörsutbildningen."

När Cecilia blickar framåt är det tydligt att kompetensbehoven förändras – och att grunden måste vara stabil.

"Jag anser att en god grundförståelse för underhåll är en av de viktigaste kompetenserna för framtidens underhållsarbete. För att kunna utveckla verksamheten och fatta välgrundade beslut krävs kunskap om olika underhållsstrategier och förståelse för vilka för- och nackdelar de medför."

Cecilia fortsätter: "Trots att jag är utbildad civilingenjör inom industriell ekonomi ingick inte underhåll som ämne i utbildningen. Med tanke på den stora påverkan som underhåll har på både driftsäkerhet och lönsamhet borde detta vara en mer självklar del av ingenjörsutbildningar."

Framtidens underhållsarbete kräver dessutom nya verktyg och arbetssätt.

"Vi behöver fortsätta utveckla vår kompetens inom ny teknik och datadrivna arbetssätt. Förmågan att använda digitalisering, dataanalys och prediktiva metoder kommer att bli allt viktigare för att fatta rätt beslut och utveckla framtidens underhållsverksamhet," avslutar Cecilia.